REPORTAGE: Drönarutbildningen i Ljungbyhed
Framtidens drönaroperatörer skolas i Ljungbyhed
Text: Peter Fredberg
Foto: Daniel Pettersson, Claes Helander, Nicholas Tegsell-Rodriques & Arvid Axelsson
Vill du hänga med i utvecklingen och bli en av framtidens certifierade drönaroperatörer – och kanske driva ditt eget drönarföretag? Då kan utbildningen till kommersiell drönaroperatör vara något för dig.
På Ljungbyheds flygplats vid den gamla krigsflygskolan träffar jag Susanne Moustgaard Håkansson, verksamhetsledare på Folkuniversitetet, och deras elev Björn Åstrand. Utbildningen genomförs av Folkuniversitetet Lund i samarbete med bland andra Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet och Flygteknikcenter i Ljungbyhed.
– Eleverna har en väldigt bred bakgrund. Det finns allt från piloter, skogsmästare, flygtekniker, hotellägare, journalister och en musiker. En salig blandning som också gör att eleverna får ett spännande utbyte av varandra och kan bolla idéer kring hur tekniken kan komma att användas i framtiden, säger Susanne.
Urval
Förutom grundläggande gymnasiebehörighet krävs matematik 2 A, B och C med lägsta betyget E och engelska 5 med lägst betyg E, eller motsvarande. Till den första utbildningen erbjöds 25 platser och alla som sökte och hade behörighet kom in. Nästa omgång har 35 platser, och är det fler sökande med behörighet kommer det genomföras någon form av antagningsprov. Utbildningen omfattar 250 YH-poäng, under 50 veckor på heltid med tolv veckors LIA (Lärande i arbete).
– De kommer dels få vara hos företagen som sitter i ledningsgruppen. Dessutom har vi redan klart att tre elever ska till universitetet på Svalbard och en ska faktiskt till Dramaten i Stockholm, säger Susanne.
I utbildningens ledningsgrupp sitter flera företag som Peab Air, Bitcraze, CybAreo, Skymap, Spacemetric, Arrowcam, Ljungbyhed Air, Trafikhögskolan, och även Flygteknikerutbildningen.
– Tack vare den samlade kompetensen kan vi garantera att utbildningen håller rätt nivå och att den anpassas till vad branschen verkligen efterfrågar, säger Susanne.
Rikard Tyllström från Arrowcam hoppas att hans erfarenhet från arbetslivet, kunskap om riskhantering och know-how från den traditionella flygbranschen samt mediebranschen ska kunna gynna utbildningen och eleverna.
– Jag arbetar bland annat som Boeing 737-pilot och flyger sedan tio år tillbaka passagerare tur och retur till solen. Vi på Arrowcam flygfilmar livesändningar samt material till reklam- och spelfilmer i Norden och Spanien. Dessutom vill jag på alla sätt medverka till att göra branschen säkrare både för de som beställer tjänster och för personer och föremål i dess närhet, säger Rikard.
Det unika är att det för första gången erbjuds en så pass omfattande utbildning på yrkeshögskolenivå. De kortare kurser som finns i dag är på ett par veckor, men det finns inga godkända utbildningar som leder till certifiering av piloten.
Varför en uppdragsgivare ska välja en certifierad drönaroperatör i framtiden är för att det fungerar som ett kvitto. Operatören vet vad hen sysslar med, kan alla regler och kan utföra uppdraget på överenskommet och säkert sätt.
– Du vet du vad du får, helt enkelt, säger Susanne.
Entreprenörskap och juridik
Något som är viktigt är kunskapen kring hur man flyger och opererar i ett kontrollerat luftrum.
Styrkan är också att eleverna lär sig precis allt de måste kunna, för att sköta sin egen drönarverksamhet kommersiellt ute i verkligheten. Det handlar bland annat om entreprenörskap och juridik.
– En del av eleverna har redan egna företag och jag är en av dem, säger Björn Åstrand som driver ett litet byggkonsultföretag. Jag har tidigare bland annat sysslat med inspektion av byggnader för att se om det finns behov av underhåll eller renoveringar. Då har jag klivit omkring på stegar med rep runt magen och tittat ut över takkanter. Med en drönare kan jag lösa uppgiften både säkert för mig och effektivt för kunden.
En viktig del är kunskapen kring hur man flyger och opererar i ett kontrollerat luftrum. Eleverna lär sig hela det omfattande regelverket, som finns runt verksamheten. Ganska nyligen förenklade Transportstyrelsen regelverket när det kommer till användandet av drönare kommersiellt. Nu har reglerna med en begränsning på sju kilo försvunnit och nu gäller det något förenklade regelverket för drönare upp till 150 kilo.
– Äntligen, säger Björn. Det är verkligen ett lyft för hela den framtida branschen. Men det bästa är att löpande titta på Transportstyrelsens hemsida för att hålla sig uppdaterad. Det är en del av jobbet.
”Viktigt att samla på sig flygtimmar”
När vi besöker utbildningen går eleverna en kurs som kretsar kring själva flygningen och hanteringen av drönaren i luften. De ska kunna hantera drönaren på ett sådant sätt att med den som plattform låta kameran jobba och utföra uppdraget. Det är inte alltid helt lätt att vara på rätt plats, riktad åt rätt håll och på rätt höjd.
– Drönaren är i dag oftast just en arbetsplattform för en kamera, som kan användas till en mängd olika uppdrag. Till exempel att förbereda för en byggnation. Med hjälp av ortofoto kan man skapa en karta över en byggplats och med 3D-skanning kan man efteråt se hur byggnationen kommer att se ut när allt är färdigt. Det är i byggbranschen som jag ser framtiden för mig efter utbildningen, säger Björn.
En av de första kurserna var i flygteori, som motsvarar teorikunskaperna för PPL, alltså privatflygcertifikat.
– Några av oss hade redan den kursen i bagaget, men det skadar inte med lite repetition. Den gör att vi bland annat kan prata med andra som sysslar med flyg på den bemannade sidan. Att förstå vad de säger och själva bli förstådda. Det är något som verkligen förenklar arbetet och gör det säkert i bland annat kontrollerat luftrum.
Det vanligaste området för drönare i dag är filmuppdrag. Men allt eftersom tekniken utvecklas kommer drönare kunna använda i vitt skilda miljöer.
Eleverna lär sig även att hantera alla de tekniska delar som ingår i ett drönarsystem för att kunna hantera det korrekt. Både i luften och på marken. Det innefattar bland annat hur de säkert jobbar med lipobatterierna som är vanliga i systemen i dag. De kan vara ganska eldfängda, så de måste veta hur de ska släcka en brand i ett sådant batteri, med hjälp av ett speciellt släckmedel. Eleverna ska efter utbildningen även kunna ta hand om all service av drönaren, vilket är enormt viktigt för flygsäkerheten.
När eleverna börjar på utbildningen får de låna var sin drönare, DJI Mavic Pro. Den får de behålla under hela utbildningen. Då kan de öva flygning själva hur mycket de vill, vilket är väldigt uppskattat. Det är viktigt att samla på sig flygtimmar, så de får upp känslan för hur drönaren fungerar under olika förhållanden och hur de anpassar flygningen efter dessa.
Efterfrågan
Drönare kommer i framtiden långt ifrån bara användas som en kameraplattform. Marknaden för drönare växer starkt och det dyker upp nya användningsområden hela tiden. Allt i från skogsstyrelsen, polisen, räddningstjänsten, musikbranschen, turistbranschen, fastighetsmäklare, journalister och byggföretag ser över möjligheterna att använda tekniken.
Den kommer att kunna användas till allt från att transportera varor, eftersök av försvunna personer med värmekameror och leveranser av medicinsk utrustning till en olycksplats. Så, arbetsmarknaden och användningsområdena kommer fortsätta att öka.
– Allt fler branscher börjar upptäcka möjligheter och efterfråga tekniken. Den efterfrågan bemöter vi med utbildningen, säger Susanne.
– Vi spår en mycket ljus framtid med nya kreativa och effektiva lösningar under utveckling, utifrån kundens önskemål. Dock behöver förståelsen för operatörens begränsningar, systemet samt miljöerna de används i öka, säger Rikard.
– En väldigt positiv del av utbildningen är gemenskapen bland eleverna. Flera av dem bor långt härifrån. Nu när de bor i studentrum får de verkligen tid att lära känna varandra och flyga tillsammans. Det skapar en fin stämning och ett positivt driv i utbildningen, säger Susanne.
– Denna utbildning och allt som sker i dess kölvatten är precis vad som behövs för att ta branschen säkert och trovärdigt in i en lovande framtid, säger Rikard.
Aldrig för sent
Den yngsta deltagaren på utbildningen är 20 år. Och med ett åldersspann på 65 år kan du själv räkna ut åldern på Björn som är äldst. Precis, 85 år ung!
– Det är aldrig för sent att börja utbilda sig. Det finns alltid nya spännande utmaningar, avslutar Björn.
Efter utbildningen kommer Björn och de andra kunna arbeta som kommersiell drönaroperatör/pilot, ERPAS-operatör/pilot samt UAS-operatör och UAV-pilot.
Det är aldrig för sent att börja utbilda sig, anser Björn 85 år och ser en ljus framtid efter utbildningen och tar med sig kunskaperna till sitt lilla byggbolag.
