INTERVJU: Joakim Brink, Göteborgsoperan

INTERVJU: Joakim Brink, Göteborgsoperan

Att förstärka det dramatiska

Text: Peter Fredberg
Foto: Peter Fredberg & Mats Bäcker

Publicerades ursprungligen i nr 4-17

Vi träffar ljusdesignern och belysningsmästaren Joakim Brink för en genomgång av det anrika operahusets utrustning.

Joakim Brink möter upp vid personalingången och lotsar mig vant genom labyrinten av korridorer, gångar och hissar. Han har jobbat som ljusdesigner och belysningsmästare på Göteborgsoperan sedan invigningen 1994.

– Det absolut bästa med yrket är att jag får träffa så många olika människor och att det är extremt kreativt med frihet under ansvar, säger Joakim. Det är också skönt att tempot kan variera beroende på vilken typ av produktion vi har på gång. Ibland blir det långa, hektiska dagar och andra dagar kan det vara lite lugnare. På ljusavdelningen är vi 14 stycken i dag och här jobbar allt ifrån ljusbordsoperatörer, belysningsmästare och servicetekniker. Under en produktion jobbar vi ofta tillsammans med samma uppgifter, samtidigt som alla har sin egen spjutspetskompetens. Det gör att vi kompletterar varandra väldigt bra, vilket är en förutsättning för att klara av uppgiften.

Arbetet med ljussättningen av en produktion startar redan på det första idémötet, som kan hållas upp till ett år innan föreställningen har premiär. Då träffas scenograf, regissör, koreograf och ljussättare för att diskutera modellidéer och tankar om verket.

– Då börjar vi även fundera kring möjligheterna att bygga in ljus i dekoren, om det ska vara projektioner med och om det behövs någon extrautrustning. Sedan fortsätter tankearbetet tills nästa modellvisning då vi har ännu mer kött på benen. Under repetitionstiden fortsätter vårt arbete genom att vi skriver in våra idéer om ljusbilder och hur vi vill att det skall se ut på scenen.

Att få ljuset att fungera till en föreställning

När det kommer till ljussättning är helheten enormt viktig. Är det någonting som inte fungerar visuellt ihop med musiken, sången och dansen så haltar hela föreställningen.

– Med ljusets hjälp ska vi skapa scenbilder som passar med det dramatiska som sker på scenen. Ibland önskas ett rent, fint ljus, medan man i andra produktioner vill ha en lite ruffigare look. Det gäller också att tänka på ljussättningen av scenografin så att det blir ett djup i bilden. Den får inte bli platt, utan det måste vara någonting som gör bilden spännande att titta på. Vi kan även styra publikens fokus på det som sker med ljusets hjälp och även skapa ett eller flera rum i rummet på scenen.

Joakim och ljusteamet tar gärna till sig och testar ny teknik för att skapa unika ljusarrangemang för Göteborgsoperans produktioner. I rockmusikalen Hair användes en hel del LED-väggar för att skapa unika effekter.

När Göteborgsoperan invigdes 1994 var scentekniken den mest avancerade i världen. När det kom till ljuset testades i princip allt på marknaden och de köpte in det bästa som fanns. Efter en omfattande renovering 2009 är huset återigen bland de främsta i världen.

– En del av det fasta ljuset, exempelvis profiler och Fresneller, är fortfarande samma lampor som vi hade när vi öppnade. De lamporna kan hänga med än i dag eftersom vi reparerar och sköter service på utrustningen själva. Det gör att vi sparar in en inte helt oansenlig peng mot att behöva skicka iväg ljus på service och reparation.

Det rörliga ljuset som fanns från början har bytts ut, för nu är det moving heads som gäller. En del urladdningslampor har de bytt till VLX LED och dessa sitter under ljusbrygga 1. I sommar kommer även alla Can med scroller i alla ljusbryggor att bytas ut till JB Lightning A12. Det blir åtta stycken i varje ljusbrygga och totalt 40 stycken.

– Vår konstnärlige chef Stephen Langridge har som mål att byta ut mer av vårt fasta ljus till LED, för Göteborgsoperans miljömedvetande. Detta med start när han tar sig an Wagners Nibelungens Ring, som når sin kulmen när Göteborg firar 400 år 2021. Men innan vi byter ut ljuset är det viktigt att det nya ljuset kan mixas och fungera med det befintliga, konventionella ljuset innan allt gammalt är utbytt. Det handlar bland annat om färgtemperaturer, och just färgmässigt blir LED bara bättre och bättre nu med RGB vit och Amber.

Styrteknik

I dag styrs ljustekniken på operan både trådlöst och via DMX med kabel. Ljustornen på scengolvet som tidigare matades med kabel och DMX är nu är helt trådlösa, vilket gör att de är väldigt mobila. Ljuset som hänger i taket och ute i salongen är fortfarande DMX styrt med kabel.

– För att styra det hela använder vi ett Prego Avab-ljusbord, som under en föreställning sköts av en enda operatör. Det bordet har hängt med länge nu och vi är ett av få operahus som har kvar det. Vi använder oss också av en Hippotizer, en mediaserver som hanterar all bild och video som kan behövas under en föreställning. Barco HD8- och Barco HD20-projektorer sköter projektionerna när det behövs.

De jobbar både med front- och bakprojektion, och även LED-skärmar har börjat användas mer och mer i flera av operans föreställningar, vilket innebär flera spännande möjligheter.

– När vi ljussatte rockmusikalen Hair hade vi en stor LED-skärm som var sex meter bred och fem meter hög längst bak på scenen och två mindre LED-skärmar längre fram. På dessa lade vi upp filmer som passade ihop med musiken, dansen, texten och ljuset. Det var en spännande utmaning, för om vi använde för mycket ljus på scenen så tog det ut LED-skärmarna. Det tog tid att få till det, men det blev riktigt bra. Det är verkligen spännande för oss på ljusavdelningen att få jobba med lite annorlunda teknik och se vad vi kan skapa med den, det ger oss helt nya och unika möjligheter. I nästa uppsättning vi har på gång nu, Trollflöjten, har jag faktiskt med två lasrar som tillsammans med rök gör att vi kan skapa två häftiga detaljer. Den ena lasern skjuter uppifrån och skapar en kon på scenen, och den andra hjälper till att skapa effekten av att skådespelarna går genom eld och vatten.

Det är ett högt tempo som gäller för alla som jobbar på Göteborgsoperan. Scenteknikern Michael Mennell skyndar över stora scenen med fyra av operans alla ljusriggar högt över sig.

1 100 lampor på bred front

När det kommer till belysningen krävs det en enorm bredd för att kunna klara av utmaningarna med dagens föreställningar. De använder bland annat Profiler 1200W, Profiler 2500 W, Fresneller 1200 W, S4, parkannor och Fresneller 5 KW. Som Moving Heads används VL 3500, MAC TW1 och VLX. De har också Macviper-profil och VL 3000 Wash plus Niethammer-autofokus.

– Niethammer är de äldsta och jag tror faktiskt att vi är de enda som har dessa kvar i hela Sverige. De ska också bytas ut, men så länge vi inte hittar något som är bättre så väntar vi lite.

En av de största utmaningarna med jobbet är nog att vi ofta har väldigt kort tid på oss.
— Joakim Brink

Ljusriggen består av över 1 100 strålkastare och över stora scenen och scenöppningen hänger totalt fem ljusbryggor. Ytterligare en brygga hänger över orkesterdiket och två stycken sitter ute i salongen. Ovanför balkongerna finns det också ljus och där går det att hänga extratross om det skulle behövas. Det finns fyra stycken platser för följeljus längst uppe på balkongen i salongen och två stycken i förscenstornen.

– Olika föreställningar har olika ljuskrav. Det är inte alltid det som hänger i taket passar eller räcker till och då får vi helt enkelt hänga upp extra trossar med fler lampor. Det kan bli en hel del extra ljus till slut. För att få ljus på fonder placerar vi ljus på golvet och då kan vi använda oss av LED P5 för att lösa det. När vi väljer att bygga in ljus i dekoren använder vi ofta LED-tejp. Den tar minimalt med plats och drar mycket mindre ström. Går de dessutom på batteri blir dekoren väldigt fri när det kommer till rörlighet och vi slipper en massa kabel. Till ljuset på hela Hairs dekorbygge använder vi bara LED-tejp.

Det behövs dessutom 900 dimmers för att kunna styra lamporna.  Allt som styr taket sitter uppe i taket, allt som styr salongen sitter ute i salongen och allt som styr golvet sitter nere i källaren. Logiskt, för är det något som går fel så vet de direkt vart de ska springa och felsöka. De har också över 250 färgväxlare utplacerade, både 16- och 32-färgers. De som sitter i taket med parkannor ska bytas ut mot LED Wash, medan färgväxlarna som sitter i de andra lamporna kommer att vara kvar ett tag till.

– En av de största utmaningarna med jobbet är nog att vi ofta har väldigt kort tid på oss. En vardag så börjar repetitionerna på förmiddagen och då ska den dekoren stå klar och redo med ljus. Sedan repeteras det fram till eftermiddagen och då rivs allt och kvällens föreställning byggs upp. Alla föreställningar är unika och exempelvis opera är lite långsammare och då är det lite lugnare för oss. Är det en musikal så är det ett helt annat och högre tempo och det ska hända mycket med ljuset. När det kommer till dansföreställningar kan de ofta vara experimentella på olika sätt och ställer helt andra krav på ljussättningen. Det är därför vi är så noga under förarbetet med våra ljusnoteringar.

Gästarbetare och turné

När det kommer gästande ljussättare till Göteborgsoperan finns alltid en ansvarig från ljusavdelningen med för att hjälpa till, då gästerna ofta har med sig en egen önskelista på allt ljus de vill ha.

– Vi försöker alltid att tillmötesgå önskemålen så långt det går, men det gäller att inte sväva iväg. Vi får hela tiden ha i bakhuvudet att vi ska hinna med att rigga allt detta innan föreställningen, på den begränsade tiden vi faktiskt har. Det tänket blir ännu viktigare när vi tar oss ut på turné i landet. Exempelvis skapas våra dansföreställningar för att kunna åka ut på turné.

– Under förberedelserna av en turnéföreställning använder vi oss av det fasta ljuset, men hänger alltid upp trossar med allt extra ljus som ska användas på turnén. Vi ser även till att all teknik som ska med blir så strömlinjeformad som möjligt. Det ska vara smidigt att rigga, hålla föreställning, riva och lasta in i lastbilen och åka iväg till nästa plats. Att jobba med en så begränsad utrustning ser jag mer som en möjlighet än en begränsning. Vi får verkligen tänka till för att kunna skapa en fantastisk ljussättning med det vi har till hands ute på vägarna.

Det är ett högt tempo som gäller för alla som jobbar på Göteborgsoperan. Scenteknikern Michael Mennell skyndar över stora scenen med fyra av operans alla ljusriggar högt över sig.

Olika spelplatser kan ha helt olika förutsättningar. När de kommer ut i regionen och ska hänga upp ljuset så kanske utrustningen på plats bara klarar av att lyfta 100 till 120 kg. Då måste ljusteamet verkligen ha gjort ett gediget förarbete och ha full kontroll på vikten på ljuset som ingår i föreställningen.

– Samtidigt måste det finnas tillräckligt med ström, så allting kan styras, och det är inte alltid en självklar förutsättning. Ibland har vi bara tillgång till vanliga vägguttag. För att lyckas hantera den utmaningen så krävs det att vi från början verkligen har räknat på vad som krävs för att få tillräckligt med ström till hela riggen. Vi försöker därför använda oss av så strömsnål utrustning som det bara går på en turné. För ett antal år sedan gjorde vi en föreställning som hette Kråksång med premiär på en pytteliten bygdegård. När de drog igång med att koka korv gick huvudsäkringen. Det kanske inte är det första man tänker på när man planerar ljuset för en turné. Tidsschemat är också extremt pressat och vi har bara med en från ljusavdelningen som ska sköta allt. Det är inte ovanligt att vi bara har fyra till fem timmar på oss när vi kommer fram. Då ska vi lasta av, bygga upp hela scenografin, hänga upp och rikta alla lampor. Det gäller att vi inte har för mycket speciallösningar när det kommer till ljuset, så att vi verkligen hinner med. Samtidigt vill vi att det ska se så bra ut som möjligt, så det är en riktig utmaning.

Många som jobbar på Göteborgsoperans ljusavdelning har börjat med att köra följeljus och visat framfötterna. 

– Märker vi att de är duktiga så får de ett vikariat och sedan erbjudande om fast tjänst när någon slutar. Så det är inte omöjligt att komma in även om du inte har en utbildning i ryggen. Det absolut viktigaste är personkemi eftersom vi jobbar så tajt i ett högt tempo. Det är viktigt att du är en lugn och sansad person. Blir du arg och stressad så får du ingenting gjort. Så är det bara, avslutar Joakim.

PRODUKTNYHET: Arri SUP 5.0

PRODUKTNYHET: Arri SUP 5.0

PRODUKTNYHET: RED Digital Cinema – Hydrogen One

PRODUKTNYHET: RED Digital Cinema – Hydrogen One